Idag mötte jag en ängel, i en människas skal.
Jag hade parkerat min bil på ett lite avsides ställe då det körde upp en skåpbil bakom mig och blockerade min väg bakåt.
Ut kommer en man och frågar vart jag ska köra här näst. Sen pekar han på mitt ena framhjul och säger att dit kommer jag inte att kunna ta mig då jag högst troligt har punktering.
Han erbjuder sig direkt att byta däcket åt mig. Men vi upptäcker snart att en del för att få loss hjulet saknas.
Då kör han mig till närmsta mack, han känner dem och pratar med dem som säger att det är bara att köra dit bilen så byter de däcket.
Vi får låna med oss en däck-pump.
Han kör mig tillbaka till min bil, pumpar däcket.
Ber mig köra efter honom en bit så kan han pumpa däcket lite till med en annan, lite bättre pump, som han har i sin arbetsbod som står inne på ett välkänt område.
Jag får till och med en present av honom när han hör att jag är hästtjej (troligtvis en give-away, men en riktigt fin sådan)
Jag berättar för honom att jag inte vet hur jag ska kunna tacka honom för all hjälp.
Han bara ler och vinkar.
Stressad och försenad till min inbokade tid för behandling av min axel så kör jag iväg till macken och lämnar bilen, små-springer till osteopaten, får min behandling, lugnet återfinner sig, går tillbaka till macken där däcket är lagat.
Jag funderade på hur jag skulle kunna tacka honom.
Lyckades snappa upp vad han hette i förnamn. Frågade runt bland folk som jag visste rörde sig i samma krets som han jobbade inom. Hörde mig för på macken om de visste vad han hette i efternamn. De visst till och med att han bodde i närheten.
På väg hem svängde jag in om blomsterhandeln och köpte en stor bukett blommor och lämnade den utanför hans hus (frun stod i trädgården och tog emot den).
Är evigt tacksam för denna fina människa som helt osjälviskt först gjorde mig uppmärksam på punkteringen och sen hjälpte mig att få lagat däcket.
Så, jo, änglar finns.
De har bara inte alltid synliga vingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar